Då det framförts många villfarelser i försvarsmakten och bland ”förståsigpåare” så tycker jag att det krävs ett klarläggande.
Jag börjar med de fysiska dimensionerna: Rullbanan behöver vara ca: 1500m – 2000m i längd och 45m bred. In och utflygning till och från banan förlänger det hela ytterligare med upp till någon kilometer, antingen på bredden eller på längden. Markytan under flygplanen kommer då att vara upp till 4000m X 2000m, denna yta måste bevakas för att skydda flygplanen på marken och i luften under deras mest sårbara tid i luften. Armébröder, hur många soldater vill ni dimensionera markskyddet till? Planera för flygoperationer dygnet runt. Flygplanen behöver också beväpnas; klargöring och förrådshållning av flygammunition skall ske med ett riskavstånd på minst 1500 m ifrån där personal och materiell kan beräknas uppehålla sig. Räkna med att personal uppehåller sig på ett avstånd av 600 m ifrån rullbanan. Planera och dimensionera för att skydda flygplanammunition och transportvägar, det är eran uppgift i framtiden.
På denna yta skall vi betjäna fyra flygplan under dygnets alla tider, det räcker med sex man i varje tropp per flygplan vid varje klargöring. Vi vill också dela bataljonen för att kunna verka ifrån två ställen och då med reducerad ambition, alltså vi måste ha två klargöringsplutoner. Det går två klargöringstroppar per flygplan och dygn. För att sköta flygplanbetjäningen för rote (två flygplan) dygnet runt måste vi då ha fyra troppar som minst, lägg till en tropp för lite redundans och för att sköta troppens grupperingsplats. En pluton består av 30 man i betjäningsfunktionen för stridsflygplan. Lägg till plutonsledning och vi är uppe i 35 man.
När vi får flygplanfel så måste vi ha reparationsresurser, flygunderhållskompaniet i bataljonen består då av ca: 60 man. Bansystemet måste hållas rent för att vi skall kunna bedriva flygoperationer, vi måste då räkna med ett tiotal fordon för varje bas till den uppgiften som skall bedrivas dygnet runt. För att kunna bedriva flygverksamhet måste vi ha räddningstjänst. Eftersom vi skall kunna verka under krig får vi räkna med skador på bansystemet och måste då reparera för att minst kunna ombasera flygplanen, vi måste också kunna röja icke exploderade ammunitionseffekter. Lägg till drivmedel till både flygplan och basorganisationen så har vi ytterligare personal. All denna personal måste ha mat och sjukvård. För att kunna driva en flygbas i syfte att betjäna och bemanna fyra flygplan så måste vi i runda slängar ha en 1000 man stark personalstyrka.
I Sverige skall vi ha två basbataljoner, alltså betjäning av åtta flygplan över tiden. Som övning ”Loyal Arrow” visade oss kan vi inte förlita oss på flottiljernas fredsresurser ens under fredstid, F21 tillfördes resurser för bevakning
J.K Nilsson
Kärnkraft vs vindkraft – så instabil är vindkraften
11 timmar sedan
1 kommentar:
Jo, en hel del folk blir det. Kommer att tänka på den tyska 63 cm järnvägskanon som användes vid Sevastopol, som uppges ha haft en servis på 2000 man. (Källa: "Kriget till lands" av Åke Wahlgren.) Man måste ju fråga sig om uteffekten är i paritet till satsade personalresurser, och i fallet "flygvapnet" tycker jag nog att svaret är uppenbart.
Skicka en kommentar