Den svenska luftstridsdoktrinen

Jag en en liten teaser till.

tack till CI för inspirationen.

Luftoperationer indelas i luftstridsoperationer och luftunderstödsoperationer. Indelningen under luftstrids- och luftunderstödsoperationer framgår av figuren nedan:



Figur 1
Den svenska doktrinen för luftoperationer delar upp begreppet luftoperationer i: Luftstridsoperationer och Luftunderstödsoperationer.

Luftstridsoperationerna genomför den planerade påverkan på motparten, luftstridskrafterna verkar mot mål genom att påverka dessa med vapen eller störning. För att kunna skapa möjligheter att verka mot mål ifrån mark, sjö och luftarenan eller stödja dessa stridskrafter i annan verksamhet kan luftunderstödsoperationer genomföras.

Begreppet Luftstridsoperationer delas upp i Luftförsvarsoperationer, Markmålsoperationer och Sjömålsoperationer.

Luftförsvarsoperationer
Luftförsvarsoperationer syftar till att skapa möjligheter för våra luftstridskrafter att verka eller hindra en motståndare att kontrollera luftrummet.

Offensiva luftförsvarsoperationer syftar till att förhindra motståndarens möjlighet att verka i luftarenan genom att söka upp och bekämpa motståndarens luftstridskrafter såväl i luften som på marken. Sätten att göra detta det på definieras i uppdragstyper. Uppdragstyperna för att genomföra offensiva luftoperationer är luftförsvarsattack, jaktsvep, jakteskort, SEAD och elektronisk attack. Doktrin för luftoperationer definierar/beskriver de olika uppdragstyperna enligt följande:

• luftförsvarsattack: riktas mot ledningssystem, flygbaser med tillhörande anläggningar och flygplanplattformar på marken
• jaktsvep: är temporära till sin karaktär och syftar till att avleda, vilseleda, binda och bekämpa motståndarens flygstridskrafter som hotar egen verksamhet. Jaktsvep kan genomföras på olika sätt
• jakteskort: används för att skydda offensiva företag mot motståndarens flygstridskrafter. Jakteskort utförs antingen i direkt anslutning till skyddsobjektet eller som en skärm framför eller i förväntad hotriktning i förhållande till skyddsobjektet
• Supression of Enemy Air Defences (SEAD): utnyttjas för att störa ut eller bekämpa motståndarens mark och sjöbaserade luftförsvarssystem. Svenska flygstridskrafter har i dagsläget en begränsad förmåga att genomföra SEAD. Uppdragstypen finns dock med, eftersom SEAD kan genomföras som ett konventionellt attackuppdrag och för att svenska flygstridskrafter kan komma delta i SEAD-uppgifter inom ramen för en internationell flygoperation
• Elektronisk attack: utnyttjas för att störa ut eller bekämpa motståndarens luftstridskrafter och riktas mot ledningssystem, sensorer och vapensystem, såväl mark- och sjöbundna som luftburna.

Det defensiva luftförsvarets uppgift är att förhindra motståndaren att verka eller minimera följderna av motståndarens avsikt att verka i luftrummet ovanför vårt territorium eller våra förband. Våra luftstridskrafter reagerar på motståndarens fientliga uppträdande genom att antingen skydda mot luftangrepp eller försöka tillfoga motståndarens offensiva luftstridskrafter maximala förluster. Uppdragstyperna för defensivt luftförsvar inkluderar jaktförsvar, jaktskydd, beredskapsläge, spärrbana, punktskydd, områdesförsvar och elektronisk attack. Doktrin för luftoperationer definierar/beskriver de olika uppdragstyperna enligt följande, jag börjar med att visa flygstridskrafternas uppdragstyper:

• jaktförsvar: genomförs som områdesskydd inom en tilldelad luftvolym. Okända eller fientliga flygföretag söks upp och identifieras, avvisas eller bekämpas beroende på gällande insatsregler. Insatsbeslut åligger luftförsvarsledare och genomförs av förbandet efter order
• jaktskydd: utnyttjas för att skydda specifikt objekt eller verksamhet från luftanfall. Befolkningscentra, flygburen ledningscentral eller minutläggning är exempel på verksamhet då jaktskydd kan utnyttjas. Insatsbeslut åligger luftförsvarsledare och genomförs av förbandet efter order
• beredskapsläge: uppdrag som genomförs i tilldelade beredskapslägen. Okända eller fientliga flygföretag söks upp och identifieras, avvisas eller bekämpas beroende på gällande insatsregler. Insatsbeslut fattas av luftförsvarsledare och genomförs av förbandet efter order
• spärrbana: används då stridsledningsfunktionen är begränsad. Förbandet flyger i tilldelade spärrbanor och utnyttjar egna sensorer för målupptäckt. Okända eller fientliga flygföretag söks upp och identifieras, avvisas eller bekämpas beroende på gällande insatsregler.

Det defensiva luftförsvarets uppdragstyper för flygstridskrafter enligt ”Doktrin för Luftoperationer” är inte klart beskrivet så jag kommer att förklara innebörden av de ovan olika uppdragstyperna.

Genom att definiera vad som skall försvaras tillämpas antingen Jaktförsvar eller Jaktskydd. Jaktförsvar tillämpas för att försvara vår verksamhet, personal eller materiel över ytan. I den nuvarande försvarspolitiska debatten talar bl.a. Bo Pellnäs om luftförsvar i Mälardalen i form av flygplan baserade på Uppsala. Pellnäs ger här ett exempel på Jaktförsvar. Jaktskydd används för att försvara en flygbas, marinbas, ett arméförband, viktiga byggnader, m.m. mot luftangrepp.

Beroende på hur väl funktionen Stril fungerar används olika sätt varsebli motståndaren och beroende på avstånd, vår möjliga hastighet och motståndarens hastighet använder vi olika grader av beredskap. Om Stril fungerar och kan leverera stöd kan vi ha flygplan med olika beredskapsnivåer. Från beredskap på marken där piloter har en tid att ta sig i luften ifrån ett bakre uppehållsläge till att piloterna flyger flygplanen och snabbt är beredd att möta ett hot i luften. Om Stril inte fungerar kan vi använda flygplanets egna sensorer för att söka av luftrummet och då flyger en rote spärrbana och piloterna själva tar beslut om insats eller ger startorder till flygplan i beredskap på marken. Genom att det är flygplan som flyger måste man ge en uppdragsorder och därför talar vi om olika uppdragstyper fast det är två olika försvarsuppdrag och två ”metoder” att lösa beredskap eller Strilfunktion.

Till begreppet defensivt luftförsvar räknas också funktionen luftvärn. Luftvärnet har förmåga till uthållig närvaro. Närvaron av luftvärn tvingar en motståndare till att taktikanpassa så att dennes resurser inte odelat kan användas för att bekämpa våra stridskrafter. Luftvärnet används dels som punktförsvar och dels som ytförsvar, där punktförsvaret motsvarar jaktskyddet och ytförsvaret motsvarar jaktförsvaret för flygstridskrafterna.

Markmålsoperationer
Markmålsoperationer syftar till att uppnå strategiska, operativa eller taktiska effekter genom att utföra strategiskt flyganfall, flyganfall på djupet, direkt flygunderstöd och/eller elektronisk attack. Dessa uppdragstyper syftar till att begränsa motståndarens handlingsfrihet på olika nivåer och kan möjliggöra en höjning av vår handlingsfrihet.

De strategiska flyganfallen genomförs som ”anfall mot motståndarens tyngdpunkt, avgörande punkter eller de kritiska sårbarheter som är förknippade därmed” Strategiska flyganfall kan delas in i en fysisk dimension och en psykisk dimension. I den fysiska dimensionen påverkar vi motståndarens förmåga att använda stridskrafter. Genom att använda den psykiska dimensionen påverkar vi motståndarens vilja att fortsätta sitt motstånd eller anfall. Publikationen ”Doktrin för Luftoperationer” påstår att de svenska flygstridskrafterna är förmågebegränsade till att genomföra enstaka strategiska flygföretag.

Flyganfall på djupet syftar till att uppnå operativa effekter genom att forma slagfältet för att öka de egna handlingsmöjligheterna. Motståndarens handlingsmöjligheter minskar genom vilka mål vi väljer att angripa. De mål som är angelägna att angripa är motståndarens underhålls och kommunikationslinjer. Genom att angripa dessa mål kommer motståndarens möjligheter att fortsätta striden successivt att minska. Vi kan också välja att angripa motståndarens stridskrafter långt framför våra egna stridskrafter och därmed direkt förstöra motståndarens möjligheter att bedriva stridsverksamhet. Genom hotet att angripas ifrån luften kan motståndaren tvingas att avstå ifrån egna rörelser så att dennes manöverförmåga sjunker. I denna uppdragstyp sker ingen direkt samverkan mellan mark och luftstridskrafter dock samordnas vår verksamhet på operativ och taktisk nivå.

Direkt flygunderstöd (DFU) utförs i nära samverkan med egna stridskrafter för att, som understöd till egna markstridskrafter, bekämpa motståndarens markstridskrafter. Flygstridskrafterna lägger till en extra rörelsedimension till markstriden varvid kraftfulla synergieffekter kan uppstå genom att motståndarens stridskrafter inte längre lätt kan skyddas mot vår eldkraft.

Genom att DFU har kortsiktig verkan på operationerna i stort i förhållande till flyganfall på djupet måste vi planera, prioritera och döma av hur vi skall använda resursen som stridsflygplan innebär. Det innebär att vi möter ett dilemma enligt följande: Om vi prioriterar att lämna direkt flygunderstöd till markstridskrafter insatta i strid, avstår vi ifrån att använda de flygplanen till att skära av motståndaren bakåt så att de kan försörjas och fortsätta striden. Om vi väljer att avregla slagfältet kan motståndaren vara tillräckligt stark så att denne nedkämpar våra markstridskrafter i striden.

Sjömålsoperationer
Syftet med flygstridskrafternas insatser mot sjömål är att i samverkan med sjöstridskrafterna upprätta herravälde till sjöss alternativt bestrida motståndarens herravälde till sjöss. Vi vill minst uppnå marinoperativ kontroll så att våra marinstridskrafter kan uppträda med frihet.

Sjömålsoperationernas två delar är sjömålsbekämpning och ubåtsjakt. Sjömålsbekämpning kan ytterligare delas in i två delar: Sjömålsoperationer som ”Doktrin för Lufoperationer” definierar som ”Självständiga flyginsatser mot fartyg” och Marinunderstöd som är flyginsatser samordnade med egna marina stridskrafter. Som författare till föreliggande arbete observerar jag här en begreppsförvirring som inte finns i förarbetet till ”Doktrin för luftoperationer”. Förarbetet kallas ”Utkast till Doktrin för luftoperationer” och finns inte längre publicerat i Försvarsmakten. Om vi studerar Marqvardsen så kan vi se vad denna publikation säger om sjömålsoperationer:

”Sjömålsoperationer genomförs som ytanfall eller ubåtsjakt. Självständigt genomfört ytanfall kallas för sjömålsbekämpning och innebär bekämpning av fiendens sjöstridskrafter på stort djup. När ytanfallet genomförs i samverkan med marina stridskrafter för att skydda dem eller vid en kraftsamlad insats tillsammans kallas det marinunderstöd. Ubåtsjakt genomförs för att förhindra eller försvåra fiendens möjlighet att verka med ubåtar.”

Sammansatta operationer
För att uppnå önskad verkan kan man använda sammansatta operationer. Ett förband som verkar i en sammansatt operation är sammansatt av olika specialiserade delfunktioner. En offensiv luftförsvarsoperation som anfaller en flygbas under uppbyggnad kan vara skyddad av jaktflyg, SEAD, elektronisk attack och följas upp av spaningsflyg för resultatfotografering.

Luftunderstödsoperationer
"Luftunderstödsoperationer utnyttjas för att skapa gynnsamma förutsättningar för luftstridsoperationerna, för att förbättra effekten och resursutnyttjandet av luftstridsoperationerna samt för understöd till mark- och maritima operationer”

Luftunderstödsoperationerna delas in i luftburen transport, flygunderrättelseinhämtning,
flygräddning och luftburen ledning

Luftburen transport genomförs som flygtransport eller luftburen tankning.
Flygtransporter används som snabb och flexibel resurs att flytta personal, materiel och förnödenheter för att verka och att evakuera sjuka och skadade.

Lufttankning syftar till att öka flygstridskrafternas räckvidd, aktionstid och möjlig vapenlast, lufttankning kan genomföras som dels:
1) Strategisk lufttankning som syftar till att understödja flygförbanden under ombasering till operationsområdet och
2) taktisk lufttankning där lufttankningen understödjer flygförbanden i operationsområdet.

Flygunderrättelseinhämtning
”Flygunderrättelseinhämtning består av flygspaning, övervakning och signalspaning. Dessa uppdragstyper drar i hög utsträckning fördel av flygstridskrafternas räckvidd, perspektiv, rörlighet och responsförmåga. Flygstridskrafter har med dessa egenskaper och relativa fördelar goda förutsättningar att inhämta information om objekt och verksamheter som är svåra att nå med andra medel.”

Flygunderrättelseinhämtning indelas i flygspaning, övervakning och signalspaning.
Flygspaning används dels som taktisk flygspaning och strategisk flygspaning. Flygspaning använder sensorer som verkar i det elektromagnetiska spektrat men även visuell spaning. Den inhämtade informationen måste bearbetas och värderas för att bli underrättelser. Strategisk flygspaning syftar till att inhämta information som krävs för underlag till beslut på den militärstrategiska och politiska nivån. Taktisk flygspaning understödjer den operativa och taktiska nivån.

Övervakning genomförs med en systematisk observation av luft-, mark-, eller den maritima arenan i ett större geografiskt område för att lokalisera och identifiera verksamhet. För att genomföra övervakning används främst sensorer som arbetar i det elektromagnetiska spektrat.

Signalspaning användes för att inhämta information ifrån antingen kommunikationssystem eller tekniska system såsom spaningssystem, målinmätningssystem, varningssystem, m.fl.

Flygräddning
Flygräddningens uppgift är att söka upp och rädda nödställd personal, vilket genomförs lämpligast med helikopter. För att säkerställa att räddningsinsatserna lyckas används ofta stöd av flera funktioner. För att undsätta personal i ett stridsområde eller fientligt område (Combat Search And Rescue - CSAR) används kvalificerad förmåga med egenskydd och verkansförmåga. Normalt använder man en sammansatt operation för att genomföra CSAR i syfte att skydda sig mot fientlig påverkan ifrån både luft och mark/sjöarenan.

Luftburen ledning utnyttjar flygstridskrafternas unika förmågor till överblick, snabbhet, flexibilitet, m.m. för att kunna leda stridskrafter över ett stort område.

Luftstridskrafternas funktioner

Luftstridskrafterna är indelade i olika funktioner för att ange dess grundläggande förmågor. Funktionerna ska ses som delar i ett system för att bygga förmåga.

Flygfunktionen består av delfunktionerna: jakt, attack, flygspaning, telekrig och flygtransport.

Jaktfunktionen används för att angripa mål i luften genom luftstrid. Luftstrid bedrivs enligt principerna: fjärrstrid, närstrid och kurvstrid.
• Fjärrstriden bedrivs över långa avstånd, på höga höjder och med höga hastigheter, fjärrstrid innebär att kontrahenterna inte ser varandra visuellt.
• Närstrid utkämpas med kontrahenterna inom visuellt avstånd
• Kurvstrid genomförs med kontrahenterna kraftigt manövrerande för att offensivt kunna anfalla eller defensivt undvika att bli anfallen av motståndaren.

Attackfunktionen genomför strid mot mark- och sjömål genom precisionsbekämpning av punktmål såsom en bro eller byggnad, bekämpning av ytmål såsom en eldställning för luftvärn och bekämpning av sjömål

Flygspaningsfunktionen hämtar information främst ifrån mark eller sjöarenan genom användning av radar eller fotografering.

Flygtransportfunktionen transporterar personal, materiel och förnödenheter för den strategiska, operativa eller taktiska nivån.

Telekrigsfunktionen är en del av informationskrigföringen och använder/fungerar med:
• elektronisk attack som är offensiv eller defensiv störning mot sensorer och kommunikationssystem,
• elektroniskt skydd mot motståndarens telekrigföring,
• motmedel i form av vilseledande elektroniska åtgärder mot motståndarens sensorer och/eller vapensystem och
• telekrigsstöd som söker, uppfångar, lokaliserar och identifierar elektromagnetisk strålning för att försörja telekrigssystemen i dess funktion att känna igen och varna för hot.

Underrättelsefunktionen bidrar med att delge analys om motståndarens förmågor och uppträdande i operationsområdet för att ge kunskaper om hur våra stridskrafter bör uppträda för att ge den önskade effekten. Initialt ger underrättelsefunktionen analyser i planeringsfasen om hur striden bör föras genom vilka mål som skall angripas, vilka medel som skall användas och hur våra stridskrafter skall uppträda för att undvika motmedel och bekämpning. Under operationens genomförande ansvarar underrättelsefunktionen för att fortlöpande bedöma verkan av våra insatser, vilka risker vi möter, vilka mål vi måste anfalla och vilka vi inte behöver anfalla.

Basfunktionen verkar med fem delfunktioner:
• Ledning på flygbasen syftar till att skall kunna fungera och verka. Flygtrafikledning och flygplatstjänst är exempel på hur ledning genomförs på flygbas
• Klargöringsfunktionen genomför klargöring av flygplan och helikoptrar, d.v.s. ladda flygplanet med den beordrade ammunitionslasten, tanka flygplanet med den mängd bränsle som är beordrat för aktuellt uppdrag samt enklare service i form av kontroller för att upptäcka förslitningar och skador på flygplanet eller dess yttre utrustning.
• Flygunderhållsfunktionen genomför avhjälpande och förebyggande underhåll på luftfarkoster och flygammunition.
• Skyddsfunktionen skyddar mot motståndarens åtgärder i form av fientliga förband och reparation och röjning efter motståndarens vapeninsatser, vidare ser skyddsfunktionen till att basen kan användas för flygoperationer genom att underhålla bansystemet.
• Underhållsfunktionen

Strilfunktionen genomför luftbevakning och stridsledning.

Luftbevakningen sammanställer en gemensam luftlägesbild som visar den pågående verksamheten i luftrummet. Luftlägesbilden används som information till underrättelsefunktioner, larmning av räddningstjänst, m.m.

Stridsledning stödjer de egna luftstridskrafterna under alla typer av pågående luftoperationer. Genom att delge aktuellt luftläge, uppdatera orderläget och genomföra samordning maximeras verkan av luftstridskrafterna.

Sambandsfunktionen möjliggör distribution av information genom att lämna tekniskt och administrativt stöd.

Vädertjänstfunktionen förser samtliga stridskrafter med väderprognoser och följer därefter upp dessa. Informationen används för att anpassa uppträdandet så att motståndarens uppträdande och handlande försvåras.

Luftvärnsfunktionen verkar ifrån markarenan för att antingen med eget uppträdande försvåra motståndarens agerande över eget territorium eller i samordning med egna flygstridskrafter uppnå synergieffekter att bekämpa motståndarens flygstridskrafter.

J.K Nilsson