Skillnaden mellan konflikt och krig

Jag utgår ifrån att konflikt är den sociala situationen där parterna strävar efter samma resurser. Denna resurs handlar i fallet om etnisk konflikt om säkerhet för den etniska grupp som anser sig vara i fara för utnyttjande eller rent fysiskt vara utsatt för hot.[1] Detta innebär att den som har makten i den stat där dessa grupper finns också kommer att kunna utgöra antingen ett hot mot den andra gruppen och utgöra garanten för säkerhet gentemot den egna gruppen. Konflikten skulle i så fall handla om makten i den stat som dessa grupper befinner sig inom.

Storskalig väpnad konflikt och krig har i populär mening mer eller mindre fått samma betydelse, detta leder till stora definitionsproblem, bl.a. hur mycket våld skall vara tillräckligt för att det skall kunna vara krig och inte en skärmytsling och vilka parter skall deltaga i konflikten? Krig har traditionellt varit ett storskaligt organiserat våld mellan minst två suveräna stater. Denna definition fångar emellertid inte upp inomstatligt våld.[2]

Ett sätt att komma runt problemet kan vara att göra som Margareta Sollenberg och Peter Wallensteen i bl.a. projektet ”Correlates of War (CoW)”, dela upp begreppet i olika delar där Inbördeskrig får utgöra den del där de största årliga dödsfallen orsakade av konflikten. Därefter följer en fallande skala av våldsintensiteten. Inbördeskrig definieras av CoW som i huvudsaken inomstatlig konflikt där en av huvudaktörerna utgörs av statens regim och minst 1 000 årliga dödsfall av stridsrelaterade skador jämnt fördelade mellan kontrahenterna. Detta tolkning av intern konflikt är emellertid för strikt genom kravet på 1 000 årliga dödsfall och täcker inte våldsamheter där mindre än 1 000 stycken dör i stridsrelaterade skador samt försök till folkmord där dödsfallen inte kommer att vara jämnt fördelade mellan kontrahenterna. Därför jobbar också Sollenberg och Wallensteen med två olika begrepp utöver CoW; mindre väpnade konflikter där dödsfallen av stridsrelaterade skador utsträckt över hela konflikten är mellan 25 och 1 000 st och minst 25 dödsfall skall ske årligen. Den mellanstora väpnade konflikten karaktäriseras av 25 till 999 stycken årliga dödsfall av stridsrelaterades skador och det totala antalet dödsfall i konflikten skall vara minst 1 000 st.[3] Andra olika förslag har givits, det gemensamma med dessa är att de inte täcker in huruvida det är krig eller ”bara” våldsam konflikt, hur många som berörs eller i vilken utsträckning konflikten har. Lösningen på detta problem kan vara att använda olika konflikters karaktäristika för definiera olika typer av konflikter.[4]

[1] Angstrom, Jan 2001A, Towards a Typology of Internal Armed Conflict: Synthesising a Decade of Conceptual Tormoil, I “Civil Wars” Vol.4 No.3 (Autumn 2001), pp. 93-116. Sid. 110-111
[2] Kaufmann, Chaim, Possible and Impossible Solutions to Ethnic Civil Wars, I ”International Security” Vol. 20, No. 4 (Spring 1996), pp. 136-175, Sid. 96
[3] Ibid
[4] Ibid, Sid. 99-103