Jag hade mina funderingar och uppfattningar klara när jag kommenterade ”Parabellums” inlägg: Veteranfrågan ur ett utbildarperspektiv. Men nu fick jag Sveriges radios rapportering ifrån Ekot av en kamrat och funderingarna tog ytterligare några vändningar.
Sveriges Radio sätter vinklingen att det är stödsystemet PRIO tillsammans med HR-transformationen som är grunden till de olycksaliga händelserna. Man menar att Plutonchefens relativa frånvaro har en negativ inverkan på utvecklingen i plutonerna. Men å andra sidan måste jag ställa mig frågan var är den ställföreträdande plutonchefen. Läs mitt resonemang i inlägget ”Ledningsredundans?”. Den ställföreträdande plutonchefen skall genomföra det som plutonchefen planerar och beslutar. Alltså så skall vi ha en ställis någonstans som skall visa pondus. Vidare om vi övar så borde det finnas en övningsledning med biträdande övningsledning. Alltså borde plutonens väl och ve inte stå och falla med plutonchefen. Jag har sett påståenden om att plutonchefens viktigaste uppgift är att vara ute och leda sin pluton så någon HR-transformering skall inte genomföras. Men i enlighet med mitt tidigare nämnda inlägg så måste jag ställa mig frågan om hur en samtida plutonchef leder sin pluton. Vad är målbilden? Ute och tugga gyttja lika mycket som plutonen eller vara det föredöme och inneha plutonens förtroende att omsätta kompaniets order till sin pluton?
Som jag ser det så är det inte meningen att Plutonchefen skall ”prägla” sina soldater det är ställisens uppgift. Jag har sett lite olika bud på vilken inriktning plutonchefen skall ha men för mig efter mycket eftertanke så är det självklart så att det är plutonchefen som är ansvarig för vilken personal denne har i plutonen, det innebär att plutonchefen skall ha mandat att anställa och avveckla personal, allt annat vore barockt. Av detta följer att det också är plutonchefen som blir ansvarig inför personalen att deras löner är rätt, både i inplacering men också i senare revisioner. Det innebär också att Plutonchefen också är den som skall sjukskriva och följa upp rehabilitering, soldaten skall inte behöva jaga runt olika instanser på förbandet beroende på vad som skett. Den närmaste chefen är ju ändå den som skall ha soldatens förtroende att anställningen skall bli bra. För mig handlar det om att det är chefen som är ansvarig, att det knappas rätt i ett stödsystem så kan man säkert avlasta plutonchefen men enligt vittnesbörd från de plutonchefer som hanterat PRIO så är det inte själva knappandet som är betungandet utan det är HR-transformeringen i sig som lett till förändrade arbetsuppgifter. Det är närmast självklart nu när vi skall anställa soldater istället för att plikta in dessa.
Visst är ett ledarskap viktigt men jag tycker mig se i många fall att den som skall ha ledarskapet har retirerat. Varför får soldater för sig att kamratutbilda varandra på GRG utan att göra korrekta åtgärder? Finns inte ledarskapet i utbildning förankrat? Varför tillåter man att yxor ”tar befälet” så det blir galet, är det så att man varken har etablerat ett ledarskap eller ett följeskap? Hur ser soldaten respektive officeren på yrket? Har man en professionell inställning? Är det viktigare att leverera någon form av resultat i stället för resultat på rätt sätt? Jag kan bara hoppas att det blir bättre när vi går ifrån ad hoc-förband och låter plutonerna själva lösa uppgifter och i det innebär att inte låta soldater flytta runt till den för stunden mest spännande plutonen (strategisk reserv, o.dyl.). Att vara soldat måste inte innebära att man måste få vara med om utlandstjänst och göra häftiga saker. Att ge utbildning på ett vapen utan att se till att det är plundrat är inte ett tecken på professionalism.
J.K Nilsson
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
31 kommentarer:
Lysande skrivet och jag håller med dig!
Möjligen med undantaget att jag nog tycker att utlandstjänst ska vara en del av arbetet för alla soldater. Finns ingen anledning i min värld, som utspelar sig i Armén, att ha kontinuerligt tjänstgörande för något annat syfte. Men, det är en helt annan diskussion som förtjänar en egen debatt.
Bra analys av ett olöst "dilemma" inom HKV.
Allt är lösbart bara "man" bestämmer sig för vem som gör vad - chefen, ställisen eller båda två och vad det ena eller andra beslutet får för konsekvenser i dagens & framtidens försvar. I detta fall är backspegeln ingen bra referens.
Innan det är utklarat ur såväl lednings- som ekonomiskt & andra perspektiv så kommer det onyanserade "Tyckandet" om vad som egentligen är plutonchefens huvuduppgift fortgå.
CS, jag menade att det finns befattningar som troligen aldrig kommer att få åka utomlands. Dessa befattningar måste naturligtvis bestridas. Förhoppningsvis kan något annat än utlandstjänst attrahera individer att söka och tjänstgöra i dessa befattningar över tiden fastän de förmodligen aldrig kommer ifråga att få åka på utlandsinsats,
J.K Nilsson
Ok CS, jag missförstod nog din invändning där. Jag skulle kunna skriva ett nytt inlägg där vi kan diskutera din invändning men jag tycker inte den är helt "off topic" här.
kort så anser jag att det finns vissa förband i Armén som borde ha lika höga beredskapskrav som Flygvapnet och Marinen har idag. Därför borde delar av dessa förband vara bemannade med GSS/K även om de förmodligen aldrig skulle få åka utomlands. Det gäller att se en försvarsmakthelhet, annars blir det lätt lite komiskt.
J.K Nilsson
Ok, då kör vi lite off-topic.
Principiellt kan jag inte se något behov av kontinuerligt tjänstgörande i FM om inte syftet är att de ska kunna användas till insats och då främst med kortare varsel. För Marinen och Flygvapnet sker insatser även inom riket medan det i Armén nästan uteslutande är internationellt. Vi har förvisso IBSS men här hoppas jag verkligen att den utredning som nu pågår kommer fram till att vi kraftigt kan decimera den. Det är inte rimligt med en så stor andel anställda soldater som löser IBSS.
Om jag bara fokuserar på Armén så är det min uppfattning att anledningen till att vi skall ha en betydligt mindre andel kontinuerligt tjänstgörande än övriga försvarsgrenar är just tanken på att behovet av expeditionär och omedelbart gripbar förmåga inte är större. Givetvis har även ekonomin en bidragande orsak som alltid.
Jag har noterat att det vid flera förband anställs kontinuerligt tjänstgörande inom funktioner som uteslutande är tänkta för det nationella försvaret. Jag är ganska säker på att detta inte är politikernas syfte och att det kommer bli rättning mittåt om det fortsätter. Det som inte efterfrågas internationellt eller bedöms komma att efterfrågas skall rimligen bemannas av tidvis tjänstgörande personal. I annat fall är vi inte lojala mot den hotbildsbedömning som är fastställd.
Jag håller inte med dig.
Det du beskriver är gamla tiders fredsplutonchef, den rutinerade kaptenen som administrerade och handledde den unge plutonchefen som var Fk/Lt.
Detta system är borta och har ersatts av detta nya, där plutonchefen skall leda OCH administrera sin personal.
Det är min uppfattning att man skall välja mellan ledarskapet och driften av plutonen så skall plutonchefen leda och ställföreträdaren driva plutonen. Ställföreträdarens uppgift är att kunna ta över ledningen, men tills dess så skall han underlätta för plutonchefen genom att lösa sådana uppgifter som måste lösas men som inverkar negativt på plutonchefens möjlighet att leda. Stf tar hand om mtrl, listor, uppföljning och borde även få ansvaret för ekonomin och driften, "knappningen" om uttrycket tillåts.
Plutonchefens huvudinriktning skall vara att LEDA sin pluton och att inneha det exekutiva ansvaret. Driften bör någon annan sköta. Helst en speciell administratör, men i brist på sådan så blir det Stf:ens uppgift.
CS, i flygvapnet finns uppgiften att på ett fåtal timmar sätta upp ett antal flygplan fullt hängda för luftförsvar. Som jag ser det så skall det finnas motsvarande luftvärnsförmåga. Hur luftvärnsregementet väljer att lösa ut det får stå för dom men jag tycker nog att dom bör ha samma beredskap som flygvapnet. Eller så kanske vi för över luftvärnet till flygvapnet? För övrigt så finns det inte så många GSS-rader i flygvapenförbanden heller.
Utpekade rotationsförband i Armén bör inte heller vara kontinuerligt anställda utan det bör finnas möjligheter för ta i anspråk dessa för tjänstgöring utomlands. möjligtvis så kör man deras KFÖ på sommaren med inriktning mot rotationen och sedan någon månad missionsutbildning och rotation under hösten/vintern.
Ett av de stora skälen till att gå i från värnplikt var ju just för att ha snabbt gripbara förband. Det du föreslår är ju snarast en återgång till gamla tiders utbildning och beredskapshållning så varför alla dessa födelsevärkar till ringa nytta?
J.K Nilsson
Parabelleum, med ditt synsätt så skulle ställisen och den ordinarie plutonchefen byta utbildning. I officersutbildningen ingår en del managementutbildning. Det skall ingå annan driftutbildning och i befattningskurserna mot specifika befattningar så ingår den ekonomikunskap som behövs. Ställisen skall få gedigen utbildning i bedömande av snabba lägen, räkna risker, skjutledarutbildning, och annat som behövs för att genomföra utbildning och verksamhet med plutonen.
Men hur ser du på vad ledning av en pluton är?
J.K Nilsson
Jag har många synpunkter på hur dagens officers och specialistofficersutbildning är uppbyggd och jag tycker att man har tänkt fel helt enkelt.
Du har inte helt rätt i ditt antagande att specialistofficeren får en gedignare skjutledarutbildning och taktikutbildning än officeren. Officeren är i fredsutbildning den som planerar övningen och ritar riskområdena, specialistofficeren är den som genomför övningen enligt officerens målsättningar.
Så är det idag och jag tycker att samma metod ska användas i fred som i krig. Officeren pekar ut målet och har ansvaret, specialistofficeren genomdriver besluten.
Min uppfattning om hur det BÖR vara är:
Plutonchef: Exekutivt ansvarig. Fattar beslut. Leder plutonen i strid (därmed den som skall åtnjuta störst ledarskapskapital). Bör vara rutinerad kapten. Nästa steg är Kompch.
Stf plutonchef: Ansvarar för driften, materielen och uppföljning av chefens beslut. Beredd att ta över plutonen.
Bör vara rutinerad specoff (fanjunkare). Nästa steg är KVM alt stf kompch.
3:a/vagnchef: lärlingsplatsen för Officer på plutonen. Ansvarar för administrationen (knappar PRIO) samt beredd ta över som chef/stf. Nybakad Fänrik. Nästa steg är plutonchef.
Gruppchef är instegsbefattningen för specoff, nästa steg stf plutch.
Systemet med fänrik som vagnchef/trea går att lösa åtminstone i mekförbanden.
Om det inte går att lösa så tillfaller administrationsuppgiften stf:en.
Det är en säkerhetsfråga och en effektivitetsfråga att plutonchefen skall kunna fokusera på typförbandets huvuduppgift, ofta att leverera effekt i målet på något sätt. Om plutonchefen hindras att utövasitt ledarskap kan det få katastrofala effekter, nåt vi kunnat se i de senaste dagarnas debatt både kring mitt inlägg och händelserna på P4.
FM huvuduppgift är väpnad strid, inte administration. Det bör genomsyra hela organisationen.
J.K, jag tror vi är relativt överens.
Jag håller helt med om att planerade internationella insatser i större utsträckning ska bemannas med tidvis tjänstgörande. De kontinuerligt tjänstgörande ska som sagt främst användas i snabba lägen eller inom funktioner där det inte är rationellt med tidvis tjänstgörande eftersom utbildningstiden är för lång.
Huvudsyftet för de kontinuerligt tjänstgörande torde dock vara att nyttjas i insats. Du får gärna ge exempel på befattningar där syftet kan vara ett annat för jag kommer inte på några.
Angående huruvida luftvärnet bör ha kontinuerligt anställda eller inte har jag egentligen ingen kompetens att bedöma men tanken som slår mig är att de inte bör ha något behov. Anledningen är att vi inte har något luftvärn som kan verka över hela ytan och därmed inte kan bidra till incidentberedskapen på samma sätt som Flygvapnet. Därmed torde det vara tillräckligt att ha tidvis tjänstgörande för att kunna nyttja den dagen hotet mot oss ökar.
@Parabellum
Med ditt tänk så blir det ett ganska stort hopp mellan "nybakad fänrik" och "erfaren kapten". Var ska den "hyfsat erfarna löjtnant" som rimligtvis finns däremellan befinna sig? I prodorgen?
@CS
Det finns mer mellan "fredstida incidentberedskap" och "den dagen då hotet mot oss ökar". Hur ska man göra den dagen vi NU måste lyfta över luftvärnsförband till t ex Gotland för att snabbt skicka en säkerhetspolitisk markering? Går det att kalla in GSS/T och få de förbanden på krigsfot inom tolv timmar tro?
För den delen, hur ska vi egentligen definiera "insats"? Mig veterligen finns det, eller ska finnas i IO14 i alla fall, ledningsförband som är till för att stödja HKV. I alla fall delar av dessa torde behöva vara igång redan i nuläget, fast då kanske i m/87 inne på Lidingövägen. Jag har svårt att se att sådana delar skulle kunna vara GSS/T.
Jag håller med J.K Nilsson här, om vi ska ha ett försvar som är användbart "här och nu" så måste rimligtvis även markförbanden ha fast anställda delar vars syfte helt enkelt är att vara användbara här och nu här hemma.
@Parabellum
Hur mycket tid tror du egentligen att en plutonchef med lite erfarenhet lägger på att knappa PRIO? Det är inte mycket om man nu inte fullständigt saknar datormognad eller koll på våra avtal.
Jag har väldigt svårt att se behovet av att plutonchefen skulle behöva vara närvarande vid sin pluton hela tiden. Ytterst liten tid av helheten läggs till träning i plutons ram. Betydligt större del är individuell träning eller inom gruppen. Givetvis varierar detta något beroende på förbandstyp men att man skulle träna i plutonsram ens i närheten av halva tiden håller jag för osannolikt. Jag köper helt enkelt inte att PRIO skulle vara någon anledning till att man som chef inte kan tränas i sin roll som plutonchef och utöva ledning i tillräckligt omfattning för att erhålla förtroende. Det finns helt andra anledningar till att det klagas på för mycket administration.
Den största bristen är avsaknaden av en Training Wing. Alla plutoner behöver ett antal yrkesofficerare som stöttar dem. I vissa plutoner kan det under uppbyggnadsskedet samtidigt pågå ett tiotal utbildningslinjer vilka ställföreträdaren knappast kan rå om själv. Detta har man helt missat i samband med intagande av FM org 2014.
@ Parabellum 11:51
Du har rätt att FM:s huvuduppgift är väpnad strid.
Nu är det dock inte så enkelt att man kan utgå från detta i alla avseenden. FM är också en förvaltningsmyndighet i den Oxenstiernska statsapparaten. Förutom svensk lag skall vi sedan 1994 också förhålla oss till EU-rätten.
Sammantaget gör detta att det skall till en inte obetydlig mängd förvaltning & administration för att kunna få fram förband kompetenta för väpnad strid.
Gillar Ditt förslag på "ståndsordning" inom kompani. Den är inte omöjlig att uppnå - men vår ledning måste förstå konsekvenserna av ett sådant beslut - vilket de inte gjorde då de bajakade HR-transformationen med allt fokus på "första linjens chefer".
Tiden då konungen red längst fram i sin här är för länge sedan förbi - dags att gå vidare !
@J.K Nilsson
Det ingår ingen managementutbildning värd namnet i den vanliga officersutbildningen på lägre nivå. Inte på OP och inte på TU/OF2-utb. Mig veterligen är det knappt någon på SU heller.
Cynisk, jag nämnde aldrig ambitionsnivån bara att det förekom.
Allting går att skruva till, frågan är hur vi får reda på vad som är rätt sorts skruvande.
J.K Nilsson
Uppgiven 13.56:
Den hyfsat erfarne löjtnanten sitter i nån stab nåt år, är föräldraledig, är kommenderad till MSS motsv/IntUtbE motsv/nåt annat, ingår i en training wing motsv eller är stf plutonchef eller plutonchef.
CS 14.12:
Det är helt och hållet beroende på storleken av hans pluton, graden av rättknappning uppifrån, hans egen PRIO-mognad och övriga inflytelser. I vissa fall går det smidigt, i andra fall gör han det på heltid.
Jag tycker inte att det är rimligt att den exekutive chefen skall sitta själv och knappa in sina soldaters arbetstid i ett datasystem. Jag tycker att det är rimligare att han fattar de beslut som behöver fattas och att någon annan sitter mer det aktuella arbetet.
Plutonchefen måste närvara och prägla sin pluton hela tiden, inte bara när det sker övningar i plutons ram. Ledarskap kostar inget i pengar, däremot i tid och det måste det få göra.
Plutonchefen måste vara nära sina soldater även under vanlig träning för att lära känna sitt förband och märka av tendenser och förändringar hos enskilda.
Jag håller för övrigt helt med dig ang behovet av training wing eller utbildningssektion.
Den nuvarande organisationen utgår från att alla går i skarp insatsbefattning hela tiden, och det går ju inte. Folk måste ju leva med.
@Uppgiven
Scenariot du beskriver ingår inte i den fastställda hotbildsbedömningen så då vore det fel att dimensionera försvaret efter den. Då är vi inte lojala. Om hotbildsbedömningen är riktig är en helt annan fråga men det är till den vi har att förhålla oss.
Nu ingår inte ledningsförbanden och logistikförbanden i Armén utan är en försvarsmaktsgemensam resurs men hursomhelst så finns det säkerligen befattningar där som redan nu behöver bemannas eftersom de genomför insats även på hemmaplan. På den punkten håller jag alltså med dig. Vilken omfattning det handlar om har jag dock ingen koll på.
@Parabellum
Visst finns det exempel där det går allt annat än smidigt. Min erfarenhet är att det främst är där vi inte har organiserat oss enligt IO.
Mig veterligen har alltid chefen ansvarat för att lägga underställdas arbetstid. Nu görs det bara i ett nytt system. Jag ser inte riktigt skillnaden mot tidigare.
Jag håller inte med om att chefen hela tiden måste vara med och prägla sina soldater. Ju närmare chef desto oftare behöver man givetvis vara med. Gruppchefen är med oftast. Plutonchefen lite mindre ofta. Kompanichefen ytterligare lite mindre osv. Det gäller att hitta balansen för vad som är tillräckligt ofta. Det är definitivt en inte helt enkel balansgång. Jag vill inte att min chef är med mig hela tiden men samtidigt förväntar jag mig att han gör kontroller både i stödjande syfte men också i syfte att säkerställa att jag gör rätt saker enligt givna order. Min chef har andra uppgifter som är viktiga att lösa än att bara följa upp mig.
Vi ska tillämpa uppdragstaktik och i de fallen uppdragsstyrning medges så ska det nyttjas.
@J.K Nilsson
Thing is: Varken OP eller SOU förbereder den studerande för en administrativ tjänst bakom skrivbordet.
Jag menar att management och chefsutbildning saknas.
@CS
Då har du uppenbarligen en annan uppfattning än mig om vad "gällande hotbildsbedömning" är. Det scenario som har övats vid Dagny torde i alla fall i min värld vara någonting som vi ska dimensionera oss efter.
Jag som jobbar som plutonchef och gjort det kontinuerligt de senaste fem åren kan faktiskt berätta att det är otroligt mycket tid som läggs på administration idag. Att jämföra detta med vad pluotnchefen förr planerade går inte. Förr planerade jag för två-tre personer, min Stf samt en till två instruktörer, den som godkände och kontrollerade arbetstid,tillägg, ledighet osv var kompanichfen som då hade 10-15personer på ett kompani att göra detsamma med.
Som plutonchef idag har jag drygt 40! man att administrera, det är dubbelt så många som kompanichefen hade förr (och han såg man inte mycket av, eller hur?).
Vi går igenom var jag dagligen gör i administrationstjänst.
1: Godkänner arbetadtid samt tillägg. Detta sker i PRIO, i PRIOs rapportsammanfattning finns inte namn på mina soldater utan deras PRIO nummer,
detta underlättar ju inte då jag har svårt att lära min alla soldaters sexställiga nummer.Här måste varje post kontrolleras med rätt nätverksaktivitet och kostnadsställe eftersom det är ganska vanligt att det inte är förbandet som betalar utan det är enskilda konteringar för vakt, övningar, högvakt, kurser, stöd till andra enheter osv.
2: Godkänner reseräkningar/beställningar, idag är det väldigt många soldater som går kursen, har varit på någon utbildning, lämnat tjänstgöringsorten med mer än 5km och ska ha traktamente. Det gör att under en vanlig vecka så ligger medeltalet på reseräkningar/beställningar på lite drygt tre/soldat! Dessa dokument måste läsas igenom och kontrolleras, säg 3-5minuter/ dokument.
3: Ledighetsplanera soldaterna; PRIOs ledighetssaldo stämmer inte eftersom det är "hittepå" siffror. Det medför en ständig kamp att försöka rätta till i systemet samt ha egen uppföljning på alla 40. Detta ändras ju också daligen, med ledigheter, övningsdygn osv.
4: Planera soldatens/plutonens verksamhet/framtid: Varje individ ska ha en framtidsplan. Det ändras också nästan dagligen pga, utlandstjänster, tjänstledigheter, uppsägningar, kurser som måste ha elever osv. Dessutom ska ju plutonens verksamhet planeras.
Det är otroligt mycket som måste göras administrativt. Det är ett måste, om inte jag som chef har uppföljning p åmin personal, vem ska då ha det. Jag har ansvar för dom, jag är den som är arbetsgivare för dom, jag tillser att deras löner utbetalas.
Just nu är det stora problemet att jag saknar utbildning i allt detta. Jag har ingen management utb, ingen arbetsrättsutbildning! definitivt ingen arbetsgivarutb! Jag lär mig något nytt i PRIO varje dag! Här ligger problemet, soldaterna vet om det är godkänner att det ibland blir fel eftersom vi alla är i en uppbyggnadsfas. Men detta är ända vägen att gå och just nu är vi varken mogna för det eller ens i närheten av det.
Ja Dagny var en ögonöppnare, jag undrar varför den inte körts på senare tid.
J.K Nilsson
PC 07:20, jag undrar varför du inte litar på soldaterna utan anser dig tvingad att lägga tre till fem minuter på varje enskilt fall. Har du soldater som inte klarar av att fylla i formulär?
Varför skulle Prio numer ha "Hittepåsiffror" för ledighet, det var så vitt jag vet ett problem i migreringen ifrån Palasso, numer stämmer siffrorna.
J.K Nilsson
@J.K Nilsson
Varför tar du inte del av plutonchefens vardag?
Varför lyssnar du inte utan ifrågasätter?
Varför tar du inte del av information från fältet avseende PRIO?
18:14, hur vet du att jag inte är en Plutonchef? Hur vet du att jag inte tar del av plutonchefers vardag?
Jag lyssnar på vad jag anser är värt att lyssna på och ifrågasätter vad jag tycker är värt att ifrågasätta. Just nu så tycker jag att den tidigare nämnda Plutonchefen gör sitt jobb på ett väldigt krångligt sätt och jag är säker på att andra plutonchefer håller med mig.
Ja, jag vet vad Prio är men som jag skrivit: Försvarsmaktens datorbaserade stödsystem jag har varit betydligt värre ute innan Prio. Däremot tror jag att du skjuter in dig på HR-transformeringen och skulle vi fortfarande ha våra gamla blanketter kvar så tror jag att du skulle se Prio som en räddare.
J.K Nilsson
Nej JK, han har helt rätt.
Oklart vad du har för bakgrund och det är inte viktigt, men jag delar plutonchefens uppfattning till 100%
Jag är också plutonchef för anställda soldater och systemet vi har nu är konstruerat av idioter helt enkelt.
Är vi en militär organisation som skall dimensioneras för att klara väpnad strid eller är vi ett vinstdrivande företag?
Det är lite oklart just nu...
@J.K Nilsson
Jag vet ju att du inte är plutch i Armén och att du tydligen inte har samma situation som den plutonchef du ifrågasätter.
Han beskriver sin vardag, en vardag som MÅNGA plutonchefer i Armén och de försvarsmaktsgemensamma förbanden känner igen sig i. Hans situation är inte unik alls utan en norm. Den situationen är farlig, något som till och med Arméinspektören Grundevik insett men utan att kunna göra något åt det.
Att situationen är allvarlig torde stå alla klart då man frångår grundprinciperna i HR-transformationen för att lösa ut de internationella insatserna överhuvudtaget. HR-transformationen var och är ett felskär som kommer att kosta många anställdas hälsa. Det har redan fått folk att sluta.
PRIO är ingen livräddare utan ännu ett system som inte är anpassat för den verksamhet det ska stötta. PRIO är ännu en felkälla som tillsammans med hela den administrativa kulturen i Försvarsmakten gör att folk inte ser att systemet har kollapsat.
Är vi en stridande organisation eller är vi ett vinstdrivande organisation? Vi är både och, militärer har i alla tider fått finna sig i att få använda det som resten av samhället har ansett att militären fått kosta. Nu gäller det att förvalta vårt pund så effektivt som möjligt.
HR-transformationen är nödvändig även om vi inte ser det med en ekonoms glasögon. Hur många gånger har vi inte skällt på pliktverket för de uttagningar de gjort? Vill vi ha det på det viset när vi vet att de soldater och officerare som finns i plutonen kommer att finnas där i minst fyra år? Vi kommer att få åka på insats med personerna i plutonen, vi kommer att få ligga i beredskap med personerna i plutonen, vi kommer att genomföra allt mer avancerade stridsövningar med plutonen. Vill vi då avhända oss möjligheten att själva rekrytera, utbilda, vidmakthålla och när den stunden kommer också avveckla soldater? Vill vi verkligen att en central funktion skall göra detta? Vill vi att en på förbandet central funktion skall bestämma när och vilka soldater skall ha en viss utbildning när vi individvis skall omsätta vår pluton?
I ett tidigare inlägg har jag beskrivit att jag deltog seminariet för första linjens chefer och där träffade jag och samtalade med plutonchefer ur alla försvarsgrenar och jag bedömer att det plutonchef 07:20 skriver inte alls behöver vara normen. Hur vi jobbar beror helt på hur vi väljer att jobba.
Men visst, går vi tillbaka till värnpliktsförsvaret så är det logiskt att rulla tillbaka HR-transformeringen men just nu så vill jag för allt i världen inte gå tillbaka och acceptera soldater som jag sedan får dras med i flera år och inte får styra utvecklingen för.
J.K Nilsson
Givetvis är det mer administration idag än vad det varit tidigare för plutoncheferna. Det tror jag inte någon förnekar. Det finns definitivt ett generellt behov av att minska det administrativa trycket.
Jag kan dock inte hålla med om att det ska ske genom att låta någon annan sköta arbetsgivaransvaret. Jag är uppriktigt irriterad över att man inte gett plutoncheferna mer arbetsgivaransvar än. Varför saknas fortfarande rätten att sätta lön till exempel? Det är inte administrationen kopplad till arbetsgivaransvaret som är den stora begränsningen utan bristen på annat stöd vilket gör att plutonchefen utöver arbetsgivaradministration tvingas både planera och genomföra utbildningar eftersom det saknas bra utbildningstöd och fastställda utbildningsplaner.
Visst tycker jag att PRIO är ett något osmidigt system men det går att lära sig hantera det och tiden man behöver lägga i systemet minskar för varje dag. Systemet ger faktiskt en ganska bra möjlighet för uppföljning och kontroll. Framförallt för högre instanser.
En reflektion är att det både inom samma förband och mellan förband finns olika lösningar på hur man löser administrationen kopplad till PRIO. Jag känner bara igen mig i vissa av punkterna som plutonchefen ovan beskriver. Jag håller med om att han gör det onödigt krångligt i vissa fall.
Punkten 1 och 2 tycker jag du gör för svårt. Det går snabbt att kontrollera om de gjort rätt. Det förutsätter dock att man har koll på avtalen och redan när man beordrade iväg dem på verksamheten lär dem hur de ska rapportera.
Punkten 3 håller jag inte med dig på. Har det väl rättats upp efter migreringen och de därefter rapporterar korrekt så ska det inte vara några problem. De problem som oftast uppstår är i samband med att utlandstjänst genomförts eller efter tjänstledigheter så då får man kontrollera extra.
4. Förstår jag till fullo. Kan inte nog understryka hur viktigt det faktisk är att genomföra individualplaneringen. Misslyckas det där kommer vi inte ha soldater som stannar länge. Detta är en av de absolut viktigaste faktorerna ur ledarskapssynvinkel. Många klagar över den tid detta tar i anspråk men för en underställd så är detta oerhört viktigt.
Detta är en lärorik diskussion.
Det är klart jag gör saker krångligare än det säkert är, det är för att jag saknar utbildning i vad det är jag gör. Jag har fått betydligt mer ansvar än innan (Så vill jag ha det, jag ser ingen annan väg att vandra) men för att detta ska fungera så måste plutoncheferna ha utbildning. Prio lanserades ganska fort på de stående förband som fanns då, vilket ledde till att den enda utbildningen mitt förband kunde ge mig var den interaktiva i ADL.
JK. Jag misstror inte alls mina soldater eller deras förmåga att fylla i formulär eller i PRIO. Men jag är ansvarig, vad händer den dagen jag godkänt något fel? Jag vet inte, vill inte testa heller. Dessutom som jag beskrev, just idag sitter jag med reseräkningar med sex olika konteringar det är svårt för mig, då är det med säkerhet svårare för soldaten, som är rekryterad att skjuta kulspruta för 16325:- i månaden.
@ CS: som jag beskrev ovan, det rör sig om ganska stora summor pengar jag godkänner i tillägg varje vecka, summor som dras från olika konteringar och från olika förband. Det måste kontrolleras att allt är rätt ifyllt, det är inte soldaten som får problem när dom gjort fel, det är jag som godkänt det. Jag har koll på¨avtal, problemet blir tex vid vakttjänst eller högvakt eller verksamhet vid ett annat förband, där jag inte kan följa upp hur dom faktiskt jobbat, övertid eller vilka vaktpass/jour de haft. Det gör att jag måste kontrollera timmar, konteringar, arbetadform i ganska många fall. En sådan enkel sak som att i reseräkningen knappa in när man faktiskt åt sin mat, bodde på logement och hade övningsdygn under resan; gör att det kan skilja flera hundra kronor under en vecka. Det är små felknappningar som skapar stora summor.
Ang soldaternas ledighet och semester; Jag tillhör ett förband som två gånger sedan 1/9 bytt organisationstillhörighet i PRIO. Vid varje "ny" registrering i PRIO som skett då soldaten fått ny organisationstillhörighet har PRIO räknat ut och givit dem full årssemester. Det gör att flera soldater idag (efter två års anställning) har upp mot tvåhundra semesterdagar i PRIO. Detta har anmälts och lovats åtgärdas varje gång, sedan tar det allt från någon vecka som till vissa som fortfarande inte fått rätt saldo sedan omvandlingen från PALASSO.
Första delen av ditt inlägg håller jag fullständigt med. Vi har givits ansvar utan medel att egentligen påverka något, vi ska individual löneplacera soldaten, men jag har inga pengar eller förmåga att faktiskt påverka deras lön.
Jag ska ansvara för deras individual planering, men jag kan inte påverka någonting utöver om han ska skjuta kulspruta i första eller andra grupp och det kräver att han får ny befattning i PRIO.
Men reformen är nödvändig! Jag har rekryterat och anställt mina soldater, mina beslut påverkar deras liv under insats. Med det ansvaret kommer också att se till att soldaten får rätt lön, lönetillägg, ledighet och deras uppföljning.
Jag beskriver situationen som den är på mitt kompani och regemente. Sedan finns det säkert förband och personer som kommit längre och/eller är bättre utbildade. Jag är utbildad och rekryterad skytteofficer, med de begränsningar det medför.
/Plutonchef 07:20
Ett bra Inlägg och precis som någon tidigare sa, en mycket lärorik diskussion, framförallt för en som var plutchef och kompC under vpl åren.
Några fakta runt beslutet om PRIO.
När det beslutet togs fanns knappt ens i fantasin, detta att vi skulle gå över till yrkesförsvar. Det byggde på en HR analys som bl.a. såg centraliseringen som möjlig kopplat till vpl, något som reda någon kommenterat. Att när vi gick in i yrkesförsvaret, den centraliseringen till delar var fel, insåg även en del av oss gamlingar som varit administratör i 20 år, senast drygt 5 på HKV. Dock klara inte FM av att ta till sig konsekvenserna av förändringen till yrkesförsvar i väldigt många fall, detta är ett av dem.
Alltså är modellen för PRIO inte ”helt” anpassad för den verklighet vi nu lever i. Detta kan man ju inte säga vara PRIO:s eller IBM:s fel, utan FM eget. Vill sedan i princip inget förband när de grundläggande analyserna ska göras för hur det bl.a. administrativ modellen (dvs hur vi faktiskt jobbar), släppa ifrån sig de som verkligen kan hur arbete går till på fältet, plutonchefer, kompchefer m m, (”de måst vara ute på fältet fattar ni väl”), ja då ökar inte sannolikheten att modellen som IBM ska bygga PRIO efter, från av FM framtaget underlag, blir helt rätt. Även här är det alltså till stor del FM som ska lastas.
Nästa del är att utan PRIO (eller något annat nytt adm system) så skulle vi behålla ca 100 gamla system, varav många redan går på kraftig övertid. Är det någon som tror att det skulle bli billigare och bättre att behålla dessa? Hur många tex It-adm tjänster tror ni försvinner när går från dessa till ett system. Jag vet inte, men många är det säker, och många är konsulter.
Detta ska man vara medveten om när man säger att ”PRIO är dyrt, vad skulle vi inte kunna göra istället för de pengarna?” Svaret är alltså ingenting, alternativkostnaderna att inte införa PRIO (eller motsvarande system) skulle bli avsevärt högre än de vi nu har för PRIO.
Nästa del är att i de ca hundra systemen, så fanns de kanske personrelaterad information i 35 av dem. I de allra flesta fall måste samma individ läggas upp unikt i varje system, tror ni att data om individen var lika i alla systemen? Dessutom, något som kunde göras 1 gång, behövde göras 35 gånger. Inte helt sant, för till vissa system kunde man kopiera data från ett annat, men fälten där datan skulle in var sällan alltid kinesiskt lika, innebärande fel som gav långa fellistor som måste rättas osv. Mycket arbete som höll en hel del sysselsatta. Innebar också att kvalitén i informationen ibland lämnade en del övrigt att önska..…
I alla stora förändringsprojekt (vilket PRIO är, det är inte ett IT-projekt) så är A och O att ändra attityder och att ge ordentlig utbildningen. Gör man inte detta får man en lång och knölig resa. ADL utb eller utbildning enligt kaskadmodellen räknas i dessa sammanhang inte som utbildning, det är en form av stöd (lite överdrivet). Jag tror alla ni truppare förstår vilken typ av utb som krävs. Sedan som någon också framfört, det räcker ej att utb på det adm stödverktyget. Utb krävs på de förändrade rollerna och ansvaret, som någon skrev, jag har ju plötsligt ett arbetsgivaransvar, men ingen utb för detta.
Ovan skriva kanske inte hjälper er här och nu, men om någon av er längre fram sitter i position där ni kan påverka nästa kommande system, så har ni nu kanske bättre insikt och förståelse för vad som behöver göras för att inte hamna där vi nu är. Sedan gäller det ju att våga och inte bara följa strömmen.
Betänk också, PRIO i grunden avser att minska de adm kostnaderna (vilken typ de än är). Våra kolleger har inte hitta på PRIO för att jävlas med oss, de vill att mer resurser faktiskt ska kunna användas i kärnverksamheten.
Och nej, jag jobbar inte i PRIO, men har en hyfsad inblick i det. En fördel man får som äldre och passerat att antal skolor/arbetsplatser är ju att man får ett bra kontaktnät.
Galärslaven
Skicka en kommentar